Ny utredning bör tillsättas i utjämningsfrågan
Storsthlm har nyligen svarat på promemorian "Justerad beräkning av administration i kostnadsutjämningen för kommuner". Liksom i våra tidigare remissvar kopplade till utjämningssystemet, tycker vi att förslagen inte bör genomföras. I stället bör en ny utredning tillsättas.
Storsthlms 26 kommuner är i grunden positiva till ett kommunalt utjämningssystem. Däremot anser vi att förslagen i den aktuella promemorian – liksom utjämningskommitténs tidigare förslag i betänkandet "Nätt och jämnt – Likvärdighet och effektivitet i kommunsektorn" (SOU 2024:50) – inte bör genomföras. I stället bör regeringen tillsätta en ny utredning med syfte att förenkla utjämningssystemet, gå från en kostnadsbaserad till en behovsbaserad utjämning och stärka incitamenten för tillväxt i kommunerna.
Storsthlms viktigaste synpunkter på promemorian är:
- Det är positivt att regeringen avstyrker utjämningskommitténs regressionsbaserade modell.
- Administrationsvariabeln bör utgå från bidragskommunens strukturella löneläge, inte en för riket genomsnittlig lön.
- Dubbelkompensationen för svagt befolkningsunderlag bör tas bort.
- Löneindex bör uppdateras vid en eventuell revidering av kostnadsutjämningen.
Stora konsekvenser för Stockholmskommunerna
I budgetpropositionen för 2026 aviserade regeringen att den under 2026 avser att föreslå förändringar i utjämningssystemet, bland annat kopplat till gles bebyggelsestruktur och svagt befolkningsunderlag. Om regeringen går vidare med utjämningskommitténs förslag om merkostnader på grund av gleshet innebär det omfördelningseffekter på drygt 2 miljarder kronor för landets kommuner. Stockholmskommunerna drabbas särskilt hårt, med ett sammantaget försämrat utfall på cirka 850 miljoner kronor.
Kommunerna behöver långsiktiga och stabila planeringsförutsättningar. Återkommande förändringar i utjämningssystemet skapar betydande ekonomisk osäkerhet och påverkar i förlängningen skattenivåerna i länets kommuner. Därför pekar vi på alternativa vägval för ett utjämningssystem som är baserat på behov och inte på kostnader, och som dessutom ökar incitament för kommunerna att bidra till den tillväxt hela Sverige så väl behöver.
Bakgrund
Regeringen har remitterat promemorian Justerad beräkning av administration i kostnadsutjämningen för kommuner (Fi2025/02010). Storsthlm är inte formell remissinstans men har valt att lämna synpunkter utifrån sin roll som kommunförbund och samverkansorganisation för Stockholms läns 26 kommuner.